8
Tänkte tillbaka på sommaren, när vi alla hade som roligast. Vi umgicks allihop och hade alltid kul. Men gemenskapen gick upp i rök när vi blev tillsammans. Varför? Är det så bland undomarna i Happis? Måste man välja mellan vänner och pojkvän(framtida livskamrat)? Varför måste man det i så fall? Jag är väl samma Linnea, född och uppvuxen på Seskarö och som får fräknar på sommaren, även fast jag skaffat stadigt sällskap? Känns bara som om jag tappat så mycket, och det är något jag verkligen är ledsen för. Olycklig. Vill kunna dra en sväng på gränsen och shoppa kläder, äta glass och ha en gemensam filmkväll där man ser en dålig kommedi som alla skrattar åt. Det är ju inte filmen som är huvudsaken, utan gemenskapen. Den som gör att man har en plats någonstans. Vi tillhör ju alla en grupp men nu käns det ungefär som när man var liten och lekte hela havet stormar, och jag är den som är kvar utan stol. Vem är jag? Tillhör jag någon grupp? Har jag någon identitet?
Känns som om jag inte räcker till. Försöker och försöker men jag har tyvärr inte 78 armar och ben och 3 separata hjärnor som kan lagra olika information. Sen kan jag tyvärr (menar det verkligen) inte finnas på 2 eller 3 ställen samtidigt, även om jag verkligen skulle vilja! Dygnet har inte mer än 24 timmar och jag orkar inte alltid med allt. Jag skulle gärna hitta på nåt skojj, lära mig åka slalom, gå på träning, shoppa, fika och snacka en massa. allt det där som hör till. verkligen, jättegärna!
Sen vill jag bara säga till Anna H, om du läser detta: Jag saknar dig. Du får komma hem från rymden nu.
Ibland blir allt bara fel och även fast jag försöker göra rätt eller gör sitt bästa så räcker det ändå inte.
Shit happens, life goes on
Lilla vän!<3 livet är till för att levas,man ska göra det man tycker om,vara med dem man älskar!Det är sällan livet blir en enda lång och lycklig saga,men det är stunderna av glädje man måste fånga. Och man kan inte vara bäst på allt,du måste känna efter vad du VERKLIGEN vill SJÄLV,och vad du blir glad och lycklig av att göra och sen satsa hel hjärtat på det istället,annars bränner du ut dig! Nog finns svaret du söker där inom dig,men ta ett djupt andetag,räkna till tio och börja om. Du duger!du är söt,du är smart,och du är vacker och älskad! Det är klart att vi alla har sidor som är mindre bra,men dom är till för att lära oss något och sen jobba vidare på.
Livet ska lära oss saker,bra som dåliga! Men man är sin egen lycka. Det är det som i slutänden räknas! KRAM<3
Jag saknar också sommaren, jag saknar gemenskapen & skratten, det var så jävla roligt, ALLT var så mycket roligare än nu! Men nu är det som bortblåst & det är riktigt synd, för jag vill ha allt det tillbaka.. kram
